Glasögonorm.

Sådärja...
Nu tillhör jag skaran av människor som bär glasögon.
För första gången idag, i mitt 45-åriga liv,
bär jag nu glasögon.
En otrolig känsla, helt plötsligt ser jag detaljer
på ett avstånd jag inte trodde var möjligt
och jag känner igen folk när jag ser dem på långt håll.
Lite läskigt samtidigt att plötsligt se så
OTROLIGT bra att man nästan ryggar tillbaka.
Efter några timmar med denna speciella känsla
känner jag mig nästan hög.
Ännu inte helt van vid att ha dem där,
mitt i ansiktet, men samtidigt känns det inte alls
så obekvämt som jag väntat mig.
Märkte en effekt när jag satt med Maria och fikade
på Burlöv Center efter att ha hämtat glasögonen.
Jag råkade andas ut när jag förde temuggen till
munnen och helt plötsligt var glasögonen igenimmade.
Dock bara någon sekund, sen var det borta igen.
Festligt!



Att jag är lomhörd beror ju på alldeles för mycket
rock´n´roll och 16-17 års arbete med
högljudda barn och ungdomar.
Men att jag behöver glasögon beror bara på min ålder...
...samt kanske lite för mycket filmer och datoranvändande...

0 Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn: Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: